Hoppas..

Hoppas jag kan börja träna igen.. Jag vill men samtidigt inte :/ Vill bara att allt ska vara som förr! Jag har så många bra minnen från det som varit. Minnen från Estland, från tävlingar vi vart på och från oförglömliga träningar. VARFÖR skulle jag göra illa mig igen!? Önskar att jag inte hade tränat den söndagen, då hade jag inte gjort mig illa. Jag tänkte ju hoppa över den träningen, men nej.. jag var så dum så jag tränade ändå, fast jag inte var sugen. Och sen blev det inte bättre av att jag var sur. Sur på min tränare.. F***n, min fot har "låst" sig två gånger sen jag gjorde illa mig, senars var i onsdags när jag var ute med Smid. Kunde inte gå ordentligt i torsdags så jag hoppade runt på kryckor :/ Men igår tog jag mig mod för andra gången och gjorde så att det knakade i foten, och vipps var låsningen borta :) Men det var inte skönt alls..

Nu måste jag fundera på hur jag vill ha det nästa år.. om jag ska träna eller ej.. Jag vill ju bara att allt ska vara som förr! När jag tänker på gymnastiken så kommer alla minnen upp, det känns som jag inte kan lämna dem balom mig, jag måste få uppleva fler saker tillsammans med alla andra, kan inte bara sluta så där.. Det här blir inte lätt, men jag måste göra ett val. Vet inte om jag klarar mig utan gymnastiken :/ Den har varit en del av mitt liv sen jag var liten! Det blir så tomt utan att träna.. Men jag vill inte göra illa min fot en gång till. Det är därför jag är rädd och tveksam till att träna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0