På fredag åker vi till det underbaraste stället i hela Sverige! Jag har saknat det så mycket så det nästan gjort ont. Det är nästan exakt 2 år en vi var där sist och nu äntligen gör vi det igen :) Jag kommer inte ihåg hur många gånger vi varit där, det är väldigt många iaf. Jag kommer ihåg när jag var liten, jag och sis följde alltid med farmor och farfar till sommarstugan. Det var nästan aldrig bestämt att vi skulle följa med, men av en konstig anledning kom dom alltid och hälsade på innan dom skulle dit. Vi frågade om vi fick följa med och självklart fick vi det, jag minns att vi alltid sprang in och packade. Det var alltid så himla mysigt att åka dit med dem. Men den känslan som jag kände just i den stunden då vi hade frågat och sprang in för att packa - den känslan är svår att förklara och den är svår att uppleva igen. Men den här gången, liksom förra gången och flera gånger innan dess är det inte med farmor och farfar vi åker dit (farfar är borta och farmor sitter i rullstol).  Men det är ändå helt underbart att åka dit igen! ♥


Just nu känns allt mycket bättre, min höstdepression som börjar komma smygandes känns lite längre bort nu. Den kan gärna försvinna helt så jag kan koncentrera mig på skolan sen också. Tack och lov är det 1½ vecka kvar innan skolan börjar. Snälla, låt det vara sommar och varmt till dess iaf!


Tre veckor kvar (090909).