Ångest. Så jäkla mycket ångest.
Jag kan inte ens sova på nätterna.
Jag kan inte ens tänka klart på dagarna.
Det känns som att jag går runt och bär på en massa sorg.
Jag måste få släppa ut allt, men det kommer inte bli bättre.
Jag är ett jävla klantarsel som borde ha gjort som jag planerat.

Det blir inte direkt bättre av att alla kör mig mig bara för att jag är ny på jobbet. Åtta veckor, hur ska jag stå ut? Jag ser fram emot en välbehövd semester, att bara komma bort ifrån detta råtthål.