Detta skrev jag för ett år sedan, natten efter att jag opererat foten:

---

Haha, mitt i natten och jag kan inte sova. Jag antar att det har med foten att göra. Jag sov en och en halv timme på eftermiddagen, så det kanske är därför. Låg vaken mellan elva och tolv nu på kvällen, sen gav jag upp. Det är väl bättre att vara uppe och göra någonting än att bara ligga i sängen och tänka "måste somna, måste somna..". Det jobbigaste just nu är kryckorna, det kommer väl ta ett bra tag innan jag är van. Jag hoppade till ICA förut med R och mötte systersöt på vägen dit. Det tog verkligen hundra år att komma fram. Jag tar stora hopp i hopp om att jag ska få mindre ont i händerna och att det ska gå snabbare. Bull heller att det går snabbare.

Tack systersöt för att du skjutsade mig till och från sjukhuset idag, och tack för den lilla maskotten ;) Tack även till R som ställer upp och står ut med mig, (jag pekar - han hämtar). Hihi. ♥

Nehej, nu ska jag försöka sova igen.

---

090909 då dumma foten blev snälla foten. Igår var det ett år sedan. Tänk vad tiden går fort :) Jag kommer ihåg hur jobbigt det var att hoppa till och från skolan varje dag. Men det var värt varenda sekund!